Arrac och Hera

Schäfern Arrac

I dag fick jag besök av två stora, svarta hundar, Arrac och Hera, och deras ägare David och Ellinor. David ska bli min nya kontaktperson. Vi ska börja träffas på lördag.

Arrac kände lukten efter Tove och så gav han mig en stor puss rakt på munnen. Hera tryckte sig mot mig och ville bli kliad. De var helt gulliga!

David och jag kommer att hitta på mycket kul. Vi ska träna Arrac och kanske spela biljard och schack. Jag har som mål att hitta en ny hobby ifall jag tröttnar på biljarden. Det hade varit kul att gå med i en klubb där man får skjuta med luftgevär. Om David kan leta upp en sådan så kommer jag att ge honom beröm.

Besök i stugan

Fika i det gröna

I går kom Elias, Emil och Britt och hälsade på i stugan. Vi fikade. Pojkarna drack coca cola och vi andra drack kaffe, och så åt vi kakor till. De kom halv två och stannade till fyra, tror jag. Vi satt ute för det var ganska varmt. Det var skoj för grabbarna. Vi spelade kort och pratade.

Emil och Elias har nästan blivit vuxna. De växer för varje gång jag ser dem. Vi har alltid mycket att prata om tillsammans. De tyckte att det var synd att varken Tove eller Chip var med längre, de tyckte så mycket om min katt. De flög ner alldeles själva från Stockholm. Jag var rädd att det skulle hända någonting. Man är ju rädd om dem. De har bott en vecka hos mormor Britt. Jeanette och hennes man körde ner till Skåne i går.

På lördag ska vi till Åhus där Jeanette och hennes familj har en sommarstuga. Vi åker färdtjänst dit och har bokat hemresan klockan elva. Vi ska fira påsken där.

Förändringar

En av mina matlådor

Det kommer att bli lite ändringar framöver. Lena är kontaktperson åt mig nu men ska börja som ledsagare istället. Hon ska dela det med Mao. De får 20 timmar var. Lena och jag fortsätter att skriva bloggen och boken som tidigare. Det är viktigt. Och så ska vi planera inköp och laga mat tillsammans. Jag brukar frysa in så att jag kan ta fram en middag varje dag och värma i mikron. Sen kommer vi få tid över så att vi kan hitta på något annat också.

Jag behöver alltså en ny kontaktperson. Lena föreslog att David skulle ta över och det har jag funderat på. Jag pratade med mamma och hon tyckte det var roligt så jag ringde Lena igår och sa att jag gick med på det. Lena blev överraskad och glad.

Jag tror att det blir bra för David tycker om hundar och att vara i naturen, och det tycker jag också om.

Bygglov

Mija Kinning från Bygglov

Mija var underbar att prata med

Det finns ett TV-program som heter Bygglov där de åker runt och hjälper folk med att renovera hus och lägenheter. Vi ville att de skulle bygga en uteplats till vår stuga med grill och tak och väggar. Där kunde mamma och jag kunna sitta i varsin solstol och sola oss.

För några dagar sedan var vi på en mässa och träffade en från programmet. Hon heter Mija Kinning. Hon var populär och alla ville prata med henne, men jag var först på plan. Hon var underbar att prata med, det går inte att beskriva. Jag berättade om min blogg och hon fick mitt visitkort.

Hon sa att det var så många som sökt till programmet och det var redan fullbokat. Men vi kan söka till hösten igen.

Mina nya möbler

Nya soffan och mattan

Nya skänken

De gamla möblerna har åkt ut - och de nya har åkt in! Jag har en nya soffa med divan, den är gråsvart och jätteskön att sitta i. Lena frågade om jag kunde jobba själv idag, så kunde hon sitta och slappa i soffan istället. Men det fick hon inte. Hon är ju min extrahand när vi skriver.

Snurrefåtöljen har jag flyttat en bit bort mot fönstret. Jag sitter inte där så mycket nu. Istället sitter jag på divanen och dricker kaffe.

Det blev en ny matta också som passar bra i färg till soffan. Den är rund.

Och så har jag en ny skänk i köket. Det finns tre-delade skänkar, men jag köpte en två-delad. Den passar bra i mitt kök. Där kan jag ha vinglas, servetter, ljus, tallrikar...ja, jag kan ha nästan allt där.

De som kom hit med möblerna tog den gamla soffan med sig, så slipper jag kasta den själv.



Trädgårdsmästare Gilbert (och mamma)

Potatis på balkongen

Här ska det sås

Nu börjar det bli vår och det är snart tid att ta ut trädgårdsmöblerna i stugan. Mamma och jag har pratat om att vi vill så olika fröer och nu har vi köpt 20 påsar. Jag valde mest grönsaker och mamma valde blommor och lite kryddor. Och så bestämde vi tillsammans att vi ville köpa potatis och de har vi satt i två spannar på min balkong. När de gröna skotten syns så ska jag ringa mamma. Då kommer hon hit och vi kupar potatisen tillsammans. Varje natt tar jag en blå filt som Chip har haft, och lägger över potatisen så att de inte ska frysa.

Vi köpte:

1. Persilja
2. Tomat
3. Morot
4. Dill
5. Sallat
6. Gurka
7. Rädisa
8. Sockermajs
9. Luktärt 3 påsar
10. Blomman för dagen 2 påsar
11. Gurkört
12. Brudslöja
13. Malva
14. Timjan
15. Mejram
16 Citronmeliss

Vid Runos grav

Runos gravsten

Det är sju år sedan kusin Runo dog. Det var den 20 mars 2004. Han skulle fylla 32 år. Mamma, moster Britt och jag åkte till graven i söndags, på årsdagen. Vi la ett vitt stenhjärta och blommor på graven och sen pratade vi om Runo och hur han var. Jag tänkte på hur han hjälpte mig att flytta hit till min lägenhet på Sommarro. Det är jag tacksam för.

Vi satt på några bänkar en bit därifrån och fikade. Jag hade kaffet med mig och Britt bjöd på bullar.

Nya möbler

Snart åker soffan ut

Jag har tänkt länge att jag vill ha lite nya möbler. Jag har en svart skinnsoffa och den är sliten så in i helskotta. Den är gammal, ljuset har blekt den och Tove har rivit lite. Jag köpte den för många år sedan i affären bredvid Biljarden. Men nu tycker jag inte om den och sitter inte där så ofta. Det blir att jag sitter i min snurrfåtölj istället.

Mamma och jag var i möbelaffären på Långebro för ett tag sedan. Där såg jag en soffa som jag tyckte om. Den är brun och en bit av den går att flytta så att man kan lägga upp benen på den. När jag hade provsuttit den så bestämde jag mig för att den vill jag ha. Sen kommer jag att sitta som en kung när jag tittar på TV.

Och så har jag beställt ett vitrinskåp som ska stå i köket. Där kan jag ha glas, servetter och ljus, lite smått o gott. Och en liten blomma.

Möblerna kommer fredagen den 25 mars. Det ska bli härligt. Det blir elva månaders avbetalning och sen är det mitt. Det är lång tid men det är det värt!

Tove har somnat in för gott

Nu var måttet rågat

Tove gjorde det igen. Hon kissade i min säng och det gick rakt genom täcke och lakan. Då kände jag att måttet var rågat. Det kunde inte fortsätta så här. Jag pratade med mamma och hon ringde veterinären och berättade. Vi fick en tid klockan 10 i söndags. Britt kom hit halv 9 och vi åkte tillsammans till veterinären som bor i Näsum. Vi tog beslutet att Tove skulle få somna in. Beslutet var inte så svårt att fatta, jag kände att jag måste göra det.

Tove fick sömnmedel i en spruta i magen. Hon satt i mitt knä. Jag satt och klappade henne och såg att hon blev tröttare och tröttare. Hon tittade på mig med stora ögon. Snart hängde huvudet på henne. Hjärtat slog några slag till och sen var det över. Jag ser fortfarande bilden av henne när hon tog sina sista andetag. Jag hör hennes fotsteg och hur hon krafsar i kattlådan..

Veterinären fixade så att Tove blev kremerad tillsammans med ett foto på mig och Tove. Askan blev strödd i en minneslund. Där kan hon växa upp och bli en vacker blomma.

Nu har det alltså hänt två svåra saker på kort tid. Både Chip och Tove är borta. Det är tufft och det gör ont i hjärtat. Jag försöker att bearbeta det svåra så att jag kan komma över det så småningom. Jag har kolonin att se fram emot i stället. Tove kommer inte att vara med där, men det får vi klara av.

Tove får leva

Tove på vift

Det har varit jobbiga dagar för det har hänt flera olyckor med Tove då hon har kissat i min säng. Hon tror tydligen att hon äger stället och kan göra som hon vill. Men det kan hon inte.

Vi har försökt med alla medel att få henne att sluta. Mamma har t.o.m. sagt att hon kan ha Tove men det vill inte jag. Då hade jag träffat henne varje gång som jag besökte mamma och då hade jag blivit ledsen. Det hade varit bättre att avliva henne. Det har jag tänkt på ett tag nu och det har känts svårt. Tove är bara två år gammal, ska fylla tre i år och hon borde få ett längre liv.

I går bestämde jag mig för att hon ska få leva. Det känns bra att ha tagit det beslutet. Det är en fin katt, hon är kelen och snäll. Nu har mamma lagt ett annat täcke över min säng och det verkar som om att Tove förstår att sängen inte är en kattlåda.

Jag tror att det kommer att gå bra nu. Just nu ligger hon i min säng och tittar på mig med stora ögon. Katter är himla kloka, kanske hon förstod att hennes dagar var räknade. Nu känner hon nog att faran är över.