måndag 25 juli 2011

Hemma hos Camilla

Jag, mamma, Elmer och Camilla

Mamma och jag var bjudna till Camilla och hennes familj i Vä. Vi tog bussen dit. Vi visste inte riktigt vilken väg vi skulle gå in på när vi kom fram, så Camillas man Håkan kom cyklande och hämtade oss.

Jag hade köpt en vattenpistol till Elmer och såpbubblor till Ellen. Vi gav en ljuslykta med ljus till Camilla och Håkan. De blev jätteglada.

Huset där de bor är riktigt stort. De har en inglasad veranda, och en uteplats där man kunde sitta. Och en lekstuga till barnen. Trädgården var  stor, det går inte riktigt att beskriva. Källaren var också stor, vi tappade nästan alla hakor när vi såg det. Där fanns ett fint skåp, ja, allt var jättefint.

Vi blev bjudna på frukost med bullar, kaffe och juice. Ellen ville sitta bredvid mig. Barnen är så goa.

Camilla blev kontaktperson till mig 1985 och fortsatte i 12 år. Hon fick sluta när barnen blev större. I dag är hon en vän till mig och mamma. Hon ställer upp i alla lägen för mig. Man kan säga att jag lärde upp henne när hon jobbade med mig. Nu får jag tillbaka så mycket.

Mamma och jag var trötta när vi kom hem. Vi tyckte att det hade varit en härlig dag.

fredag 15 juli 2011

Kristianstadsdagarna

David och Ellinor och jag var ute på Kristianstadsdagarna.

De kom först hem till mig och då hjälpte Ellinor mig att skriva upp punkter så att jag kan lägga in bilder på datorn. Det är ett nytt program nu när jag har en ny telefon som jag fotograferar med. Det här blir bättre, man hittar bilderna lättare nu.

Sen gick vi ut på stan. Först åt vi langos, sen satt vi och lyssnade på dansmusik. David och jag drack vars en starköl, och sen köpte jag en till. Efter det gick vi runt och tittade. David gillar inte karuseller så han ville inte åka. Om inte Ellinor hade haft ett barn i magen så hade jag dragit upp henne.

Sen blev David jättehungrig igen så vi köpte pizza, det var den godaste jag ätit på länge.

Klockan elva ringde Lena. Hon passade hundarna och trodde att David och Ellinor skulle komma tidigare och hämta dem. Hon hade glömt att vi skulle gå ut. David sa: "ja, hon glömmer alltid, man får säga samma sak två gånger".

Gilbert 41 år

Rikard, Pia, Ida och ja

Fotomodellen

Översten och hans fru Sonja

Ellinor, mamma, Lena, David o jag. Och hundarna.

Present från grannen Ingvar

Jag hade öppet hus när jag fyllde år. Vi var i kolonistugan. Jag målade "Gilbert 41 år" på en tavla och satte den vid grinden.

Vid frukosten fick jag en present från morsan. Det var en solcellsladdare. Först undrade jag vad fan det var för något. Jag trodde att man skulle sätta den på taket. Men sen förklarade mamma att den är till datorn och telefonen. Nu kan jag ladda dem när jag är i stugan också, fast vi inte har någon el. Då blev jag glad!

Det kom 15 gäster till min födelsedag. Mamma servade mig hela dan, jag bara satt med gästerna. Det hade hon sagt att jag skulle göra.

Jag fick målardukar av Ida. Pia, Rikard gav mig en likör som var svart och vit. 10 minuter efter dom kom Britt och av henne fick jag en termosmugg. Grannarna mitt över gav mig en hel radda målardukar. Av Översten och Sonja fick jag en bytta med blommor och av Ingvar fick jag en tavla med fåglar som han broderat. Kusin Marie gav mig luktegott och av hennes man Roger fick jag starköl och fläsksvålar.

Sist kom David, Ellinor och Lena och deras presenter till mig var ännu fler målardukar och svart färg. Jag var glad att de fick träffa mina vänner. Det är så roligt faktiskt.

Mamma gjorde fem marängtårtor med jordgubbar och på kvällen grillade vi. Det var en riktigt rolig födelsedag, och det blev en och annan öl under dagen.

måndag 4 juli 2011

Besök i kolonistuga nr 10

Elmer ville åka på min cykel

David och Ellinor på besök

Jag ringde för ett tag sedan till min förra kontaktperson Camilla och frågade om hon ville komma och hälsa på tillsammans med sin familj. Det ville hon gärna. Hela familjen kom. Elmer, Ellen, Camilla och Håkan. Camilla tappade nästan hakan när hon såg alla blommorna här, hon tyckte att vi har det så fint.

Och så kom Lena och en kompis till henne. Så vi blev många men vi fick ihop det. Vi drack kaffe och pratade. Jag och Lena gick bort och tittade på en stuga som kanske blir till salu. Den är jättefin, men det fanns inte så många blommor som vi har.

Det nya solparasollet

Det har varit krångel en lång tid med vårt solparasoll. Den har vikt sig när det har blåst. Den vred sig och svängde mot vår humle. Varje gång det hände blev både mamma och jag irriterade. Så häromdan bestämde vi oss för att köpa en ny.

Mamma såg att det fanns en på Maxi så hon cyklade dit och köpte den. Grannen Leif, som jag har döpt om till Översten, körde till Maxi i morse och köpte parasollfoten. Den var tung kan jag säga dig. Alldeles för tung, 25 kg tror jag. Vi hade inte kunnat ta den på cykeln, där går gränsen. Översten hjälper oss  jättemycket.

måndag 27 juni 2011

Midsommarafton i kolonistugan

Moster Britt

Moster Inga

Midsommarmat

Vi övertalade moster Britt och moster Inga att komma hit och fira midsommar. Vi släktingar kan hålla ihop. Jag ringde Inga och bjöd henne och hon blev så rörd att hon nästan började gråta. Annars hade hon suttit hemma själv. Jag sa: "då är du fan välkommen hit".

Britt cyklade hit från Åhus. Hon hade sovsäck med sig för hon sov över här på natten. Inga kom med bussen och hon tappade nästan hakan när hon såg havet av blommor i vår trädgård.

Vi grävde upp våra potatisar. Vi hade två plantor och det var massor med stora potatisar. Det var sketagod potatis. Mamma hade gjort romtårta, den var jädra god kan jag säga.

Efter vi ätit satte jag ut krocketbanan, en svår bana tyckte mamma men jag tyckte den var lätt. Sen satte mamma ut en annan bana och den var också lätt. Alldeles för lätt, tyckte jag. Mamma vann båda gångerna, det klarade jag för det är ju bara lek.

När vi spelat klart dukade vi upp sill och potatis. Det smakade så bra. Vi hade trevligt och mamma sjöng sin berömda snapsvisa.

När Inga hade åkt hem bäddade vi inne i stugan. Då var jag så trött att jag nästan somnade när jag satt i soffan.

söndag 26 juni 2011

Nätverksträff

Jag hade möte med personerna i mitt nätverk. Vi träffas en gång om året för att checka av att allt går rätt till. Det var jag, Lena, Mao, David, morsan, Britt-Marie från HS-service och Barbro som är LSS-handläggare.

Jag hade skrivit ut punkter på datorn som vi pratade om på mötet. Jag ville att alla skulle få säga hur det fungerar att jobba med mig och om det är något de vill ändra på.

Barbro ville ändra lite på dagordningen men då började Gilbert att bli lite halvsur. Jag såg henne i ögonen och sa att det var jag som bestämde. Lena märkte att jag började bli lite sur. Då lugnade Barbro sig och accepterade att vi följde dagordningen som den var. Hon ska undersöka om jag och Lena kan berätta om bloggen för en tidning. Vi tappade nästan hakorna när hon sa det. Hon fick en tjock bunt med visitkort som hon ska dela ut.

Det var ett bra möte och alla fick säga vad de tyckte. Nästa möte blir den 25 maj 2012.

onsdag 22 juni 2011

Några tänkvärda rader

Här är en text som jag fått av grannen. Den är så bra.

Jag blir ofta tillfrågad att beskriva erfarenheten av
att leva och uppfostra ett barn med
handikapp.
I ett försök att hjälpa människor
som inte delar
denna erfarenhet, att förstå det, att
föreställa sig
hur det skulle kännas, så är det så
här...

När man ska ha barn, är det som
att planera en
sagolik semesterresa till Italien.
Du köper en massa resehandböcker
och gör
underbara planer.
Coloseum, Michelangelo, lutande
tornet i Pisa,
Gondolerna i Venedig. Du lär dig
konversera på
italienska.
Allt är mycket spännande.

Efter månader av spänd och otålig
förväntan,
kommer så slutligen dagen D.

Du packar dina väskor och reser

iväg. Åtskilliga
timmar senare, landar planet.
Flygvärdinnan kommer och säger,
"VÄLKOMMEN TILL HOLLAND".

"HOLLAND!" halvropar Du.

"VAD MENAR DU MED HOLLAND?
JAG HAR BESTÄLLT EN RESA
TILL ITALIEN!
Jag ska vara i ITALIEN!"
HELA MITT LIV HAR JAG
DRÖMT OM ATT
RESA TILL ITALIEN!

Men det har blivit en förväxling i

flygrutten.
De har landat i Holland och där
måste du stanna.

En viktig sak att komma ihåg är att

de har inte tagit
Dig till en hemsk, vidrig oanständig
plats, full av
farsot, svält och sjukdom. Nej, det
är bara en
annorlunda plats.

Så Du måste gå ut och köpa nya

resehandböcker.
Och Du måste lära Dig ett helt nytt
språk. Och Du
möter en helt ny grupp av människor
som Du aldrig
har mött tidigare.

Det är som sagt en annorlunda

plats. Det är en
långsammare takt här än i Italien,
mindre
glamoröst.
Men efter att ha varit där ett tag
och Du har hämtat
andan och sett Dig omkring så börjar
Du lägga
märke till att Holland har
Väderkvarnar, Holland
har Tulipaner och Holland har
t.o.m. Rembrandt.

Men alla Du känner är upptagna

med att resa till
och från Italien, och de skryter om
hur underbar
deras tid i Italien har varit.

Och då så säger Du kanske till Dig

själv; "JA, DET
VAR DIT JAG SKULLE. DET VAR
VAD JAG
HADE PLANERAT".

Men om Du ödslar Ditt liv med att
sörja över det
faktum att Du inte kom till Italien
så blir Du aldrig
fri att uppskatta och njuta av det
riktigt speciella,
verkligt underbara med Holland.

söndag 19 juni 2011

Jävla kråka

Frukosttjuven

Jag vaknade tidigt i morse och satte på kaffe medan mamma fixade mackor. När jag vände på klacken för att gå in och hämta kaffet så kom en fågel och tog en av mackorna. Det fanns bara en kvar när jag kom tillbaka.

Jag sa till mamma att en macka var helt borta, men hon trodde inte mig först. Sen började hon att gapskratta. Jag var vansinnig på fågeln men skattet kom sen.

Vi såg inte vad det var för en fågel, men vi tror att det var en skata.

tisdag 14 juni 2011

Öresund Runt

 Fikapaus mitt i smeten (Triangeln Malmö)

 Den fina citytunneln i Malmö


 Båttur i Köpenhamn

Lena och jag gjorde en liten semesterresa runt Öresund. Vi köpte biljetter som kostade 249 kr var och de visade vi upp varje gång vi åkte med tåg eller båt.

Resan började med Öresundståget till Malmö där vi hoppade av vid Triangeln. Vi åkte genom Citytunneln och det var helt underbart. Där åkte vi rulltrappor upp och ner, och sen ner och upp innan vi hittade var vi skulle gå ut. Det blev en himla massa rulltrappor.

Vi köpte vars en kopp kaffe på McDonalds och satte oss sen mitt emot Hotel Hilton, det största hotellet någonsin. Och där åt vi tunnbröd som Lena hade med sig. Hon hade bakat kokoskakor också men det orkade jag inte äta, jag var proppmätt. Det är mycket trafik i Malmö, alldeles för mycket. Det är lugnare i Kristianstad. Men det var riktigt fint att komma dit på besök.

Sen fortsatte vår resa över Öresundsbron och nästa gång gick vi av vid Tivoli i Köpenhamn. Här var det ännu mer trafik och massor med människor. Vi gick in på McDonalds för att köpa vanligt vatten och Lena höll på att ramla omkull när de ville ha 62 kr för två flaskor. Men då betalade jag.

Vi köpte biljetter till sightseeing för att se mer av Köpenhamn. De kostade 250 kr styck, det var dyrt men värt priset. Den varade mer än två timmar. Först åkte vi med en buss med två våningar. Vi satt högst upp. Det fanns inget tak så det fläktade härligt. Vi fick se Lille Havsfruen och en massa annat. Sen åkte vi båt lika länge. Vi åkte under många broar och vi fick böja oss varje gång för att inte slå i huvudet.

Efter att ha sett så mycket var vi jättetrötta. Vi gick till stationen och jag kom ihåg att vi skulle åka från spår 26. På bussen i Köpenhamn satt ett gäng kärringar bakom oss som tjattrade hela tiden. Jag hade lust att säga till dem att hålla tyst. Därför tyckte vi att det var så skönt på tåget mot Helsingör och vi hade tänkt att sova en stund. Men då kom det upp ett gäng slynglar som spelade hög musik och rapade.

Från Helsingör åkte vi båt till Helsingborg. Då åt vi räkmacka och drack vars en öl. Det behövde vi efter den långa resan. Framme i Helsingborg var det fullt med poliser. Jag tror att det skulle vara någon fotbollsmatch.

Resan avslutades med tåg tillbaka till Kristianstad. Vi var så trötta att vi satt tysta nästan hela vägen hem och Lena somnade en stund. Det har varit en mycket bra resa, vi var iväg elva timmar. Allt har fungerat bra och vi har upplevt så mycket.