Chip var en familjemedlem
Mammas hund Chip lever inte längre. Han blev 13 år gammal. Det är över 100 människoår. Han har varit en familjemedlem för mig och mamma. Sista tiden har han varit sjuk och under lång tid har han bara ätit fiskbullar. Allt annat rann bara rakt igenom honom och mamma fick duscha honom nästan hela tiden. Till sist var han så mager att man kunde känna skelettet när man klappade honom, och han gick så sakta. Veterinären sa "nu är det dags".
Mamma kom upp till mig och berättade det. Klockan ett tisdagen den 8 februari blev mamma hämtad av Tove som är hennes f.d. chef och de åkte till veterinären med Chip. Halv 2 kom de in och då fick Chip en lugnande spruta, och sen en spruta till som gjorde att han somnade in. Han låg i mammas knä när han dog.
Det är svårt för både mamma och mig nu när inte Chip finns längre. Jag har ringt mamma varje dag och i morgon ska jag hem till henne. Jag fortsätter tills hon mår bättre och sen behöver jag inte ringa så ofta. Vi stöttar varandra nu, jag saknar Chip och mamma saknar också honom.
Alla har frågat mamma om hon tänker skaffa en ny hund, men hon är bestämd och tänker inte göra det.
Tur att vi har varandra och kan trösta varandra nu när Chip inte finns mer! Vi får tänka att Chip lider inte mer - han har det skönt!
SvaraRaderaKram Mamma
Jag förstår att ni saknar Chip nu när han inte finns längre. Vi hade en långhårig tax som blev 17 år. Det kändes så sorgligt och tomt när han dog.
SvaraRaderaSer fram emot att få läsa Din blogg i dag !!!! Många går in o kollar Din blogg men få kommenterar - kanske hjälper det om Du förklarar hur man gör när man skall kommentera! (Själv hade jag svårt för att lösa det )
SvaraRaderaKram Mamma
Jag förstår att saknaden är stor efter chip
SvaraRadera:-(
Jag tänker på dig, kusin och moster Kerstin ...skickar över hjärtekramar till er båda / Marie :)