Mifforadio

Nancy Delic, Claes-Erik Sivre och Balint Marton

En gång tipsade Britt om ett gäng i Malmö som kallar sig för Miffo och som gör TV- och radioprogram. Det är två killar och en tjej, alla är handikappade. När jag såg dem på TV första gången rann tårarna på mig. Jag tänkte "det här ska Lena och jag ta tag i". Sen började det roliga och vi mejlade till dem och frågade om vi fick komma och intervjua dem. Vi fick svar direkt och de skrev att vi kunde komma med en gång. Men vi ville ha lite tid på oss att skriva frågorna. Sen satte vi igång och nu ligger vi bra till, vi ska bara träna lite först.

I förra veckan fick jag ett telefonsamtal.

- Hej, det här är från Miffo, sa en röst.
Jag kliade mig i huvudet och tänkte "var nu lugn Gilbert".
- Får vi ställa några frågor, sa rösten.
- Ja, det får ni, svarade jag.

De sa att de höll på med ett radioprogram som skulle handla om evigheten. Det tyckte jag var bra. Jag förklarade att om man är ensam i ett hus så kan det kännas som en evighet. Och evighet för mig är att sakna en tjej.

Det var en sån jädra massa frågor om evigheten att jag inte kommer ihåg dem nu. Det var så mycket. En fråga var alldeles för svår att jag sa att jag inte kunde svara på det.

Efter samtalet ringde jag till Lena och skrek rakt ut. Jag trodde knappt att det var sant. Lena sa att de hade ringt till henne också. De hade spelat in våra samtal och delar av det kommer i radio, jag tror att det blir nästa söndag. Jag kände en sådan gladhet, det var magiskt.

Vi kommer att åka till Malmö och träffa hela gänget i verkligheten. Jag har ju bara sett dem på TV. Sen ska vi skriva om mötet i bloggen, jag frågade dem om det var ok - och det var det.

Här är en tidningsartikel om Claes-Erik i Miffo: Skånskan.se