Mina nya skor

Jag var och köpte nya skor med Lena i förra veckan. Mamma tyar inte längre att följa med när jag ska handla, hon fyller ju snart 70 och jag har ansvar för henne. Det är inte lätt för morsan och sonen att köpa kläder och skor tillsammans. Hon säger en sak och jag säger en annan.

- Ska du ha den där?
- Nej jag vill ha den.
- Nej du ska ha den där.
Så brukar det låta mellan oss.

Först gick Lena och jag in i en affär och där hittade vi fina skor, men de passade inte riktigt. Lena såg på mitt ansiktsuttryck att det inte kändes bra. Det ska vara gott om plats för lilltån. Sen gick vi in i en annan affär där det var en jättesnäll tjej som hjälpte mig. Först tog hon fram ett par i storlek 41 och sen i 40. De kändes jättebra så jag köpte dem. Och så köpte jag spray till dem och sen kan jag köpa nåt som jag kan tvätta skorna med. Men det får bli en annan dag.

Det var underbara skor, de var helt perfekta. Det var den bästa affären som jag någonsin handlat i.

Robert Wells

Jag och Lena var och såg Robert Wells på Konserthuset. Konserten var mycket, mycket bra. Den var toppen. Robert fick igång publiken ordentligt - oss också. Jag njöt riktigt ordentligt, det gjorde jag!

De skrev inte så bra i tidningen om konserten dagen efter. Om jag hade varit reporter så hade jag ställt fina frågor istället, som t.ex. "hur länge har du spelat?" och "kommer du tillbaka till Kristianstad?".

Jag skulle vilja ringa till tidningen och fråga vem reportern var,  jag hade tvingat dem att säga det. Sen hade jag åkt dit och pratat med honom. Jag hade sagt: "du får skriva om artikeln på ett snällt sätt, annars kommer jag att sluta att läsa tidningen!".

Jag hade med mig min kamera på konserten och tog många fina kort. Sen skulle jag ta bort dem som inte var så fina. Det kom upp en text med frågan om jag skulle radera alla. Jag tänkte välja nej men ändå tryckte jag på ja och alla fotona försvann!! Helvetes, satans, skit, tänkte Gilbert!!!

Leonard Cohen på svenska

I går var vi på Bäckaskogs Slott och lyssnade på Janerik Lundqvist som sjöng Leonard Cohen-låtar. Musiken var lugn och vacker och vi njöt hela tiden, vi satt längst fram. Det var två unga tjejer som också sjöng, den bästa kör som jag hört! Och så var det en gitarrist och en tjej som spelade fiol. Det var jättebra faktiskt!

I pausen köpte jag ett glas vin. Det var så trevligt att sitta och titta på hur fint det var i slottet, vi kände oss nästan kungliga.

Jag pratade med töserna i kören efteråt, och sen pratade jag med Janerik. Jag sa "ni var jättebra!" och då blev de glada. Jag tyckte om att de tog sig tid att prata med mig. Det var bra gjort av dem. Jag vill jättegärna lyssna på dem fler gånger för de sjöng och spelade så bra.

Lena köpte en skiva av Janerik. Hon och jag ska bjuda in mamma till kolonistugan i sommar. Då ska vi sitta med levande ljus och lyssna på skivan till ett glas vin. Det blir bra, det kommer att bli en Leonard Cohen-kväll för oss. Det ser vi fram emot.

Efter konserten åt vi mat. Det var dukat fint med vita dukar, levande ljus och mycket god mat. Jag tog två gånger och Lena orkade bara en gång. Men sen drack hon kaffe och tog fyra chokladbitar till. Jag känner henne rätt, jag har lärt känna henne utantill och innantill. Jag vet att hon gillar kakor och choklad och tårta.

Slottet var stort och det var högt i tak. Det fanns vackra lampor och levande ljus och det ekade nästan när man pratade. Mamma har varit här på kurs en gång.

Den här kvällen var underbar, det var riktigt härligt.

Janeriks HEMSIDA.

Nya Hemtjänsten fyller tre år

I går var vi hos Nya Hemtjänsten i Åhus igen. Förra gången åt vi fastlagsbullar och igår firade vi att de fyller tre år.

De hade dukat långbord, jag tror att det var minst tio meter långt. Det var ballonger, ljus och koppar och så fick vi kaffe och tre olika sorters tårtor. Jag blev mätt efter första biten men Lena tog som vanligt två gånger. Jag tänkte att jag skulle säga till henne: "tänk på figuren", men det vågade jag inte.

Sen sjöng allihop, men inte jag. Jag tycker att Nya Hemtjänsten är bra, de är bäst faktiskt. Jag hade hoppats att Anna skulle komma dit också, men hon hade nog inte tid.

Jag gillar Eva som jobbar där, hon är så pigg och alert. Första gången jag träffade henne visste jag inte hur jag skulle prata. Men nu har jag lärt känna henne mer. Hon sa "Hej Gilbert" direkt när jag kom in genom dörren, och det kändes bra.

Hon kunde ramsor om olika bilar. Den här handlar om en opel:

"Köp en opel, bli belåten.
Se naturen genom plåten."