torsdag 24 mars 2011

Vid Runos grav

Runos gravsten

Det är sju år sedan kusin Runo dog. Det var den 20 mars 2004. Han skulle fylla 32 år. Mamma, moster Britt och jag åkte till graven i söndags, på årsdagen. Vi la ett vitt stenhjärta och blommor på graven och sen pratade vi om Runo och hur han var. Jag tänkte på hur han hjälpte mig att flytta hit till min lägenhet på Sommarro. Det är jag tacksam för.

Vi satt på några bänkar en bit därifrån och fikade. Jag hade kaffet med mig och Britt bjöd på bullar.

3 kommentarer:

  1. Runo fanns där alltid - vi saknar honom och hans fantastiska leende!

    SvaraRadera
  2. Det gör ont i hjärtat när man tänker på hur tidigt han rycktes bort....

    SvaraRadera
  3. Så vackert det är med det vita stenhjärtat och blommorna!

    SvaraRadera